måndag 10 september 2012

Inge glid

Vi diskuterade minnen idag 
Syrran och jag och ett av våra starka minnen var våra skidturer med våra föräldrar. 
Men sen gick minnena isär.
Visst åkte vi skidturer men hon minns mest den varma chokladen och mackorna med prickig korv.
Jag minns däremot den långa skidturen upp till Järabacken och att vi sen åkte Milen för att sen susa nerför backen hemåt igen.
Sammanlagt blev skidturen säkert upp mot 2 mil lång.

Kan minnena bero på att hon kanske älskade chokladmjölk och att jag tyckte att skidturen blev alldeles för lång?




2 kommentarer:

Mita sa...

Ja alla minns vi nog lite olika,men härligt är det med minnen
Kramen**

Fenixmonas sa...

Jo, det är ju så att vi minns det som var riktigt bra...och det som var dåligt! Minnen av det som varit mittemellan ligger oftast djupt begravda...Kramiz