tisdag 18 november 2014

Minnen

Så här dags för 19 år sedan var jag precis hemkommen från Tandläkarmässan i Stockholm.

I huvudstaden yrde snön men det var trevlig julstämning. 
Hörde tidigt på morgonen om snökaoset hemma.
Barnen hade kommit iväg till skolan och förskolan men fram på dagen ringde lärare upp gubben att han skulle hämta. 
Skolan skulle stänga.
Hans berättelse hur det gick till att ta sig hem kan man kanske skratta åt idag.
Han hade pulsat i snön de 2 km vi har hem från hans arbete.
 Samtidigt spårade han vägen för två damer som gick bakom honom.
Dottern hade försvunnit ner i en snödriva som blåst ihop.

Själv hade vi det som sagt trevlig på mässan.
Klockan 15:30 hämtade bussen oss för hemfärd.
Vädret blev bara värre och värre ju längre söderut vi kom. 
Många gånger stod bussen helt still på E4:an.
Efter många timmar så började våra magar att knorra av hunger så vi skrapade ihop vad vi hade och delade på.
 Själv hade jag köpt en vetekrans på ett kondis. Den satt gott i våra magar.
Anledningen till att vi inte åkte in på ngt matställe på vägen var att det var helt fullt på alla. Det fanns inte en parkering att uppbringa.

Hemma var jag 02:30 på natten.
Alltså tog resan från Stockholm till Jönköping 11 timmar.

Jag blev avsläppt vid skolan och det var så tyst och vindstilla. 
Men.
Det var snö överallt.
Utom på gatan där jag gick hemåt.
Den var renblåst. 
Hemma fick jag leta upp en ledig säng för i min egen låg det två barn och snusade.

Vaknade på morgonen efter av barnen som skrek.
Mamma är hemma.

Det här är ett av två oväder som jag tydligt minns.
Det andra är Gudrun.
Men det är en annan historia.





6 kommentarer:

siitawelamsson sa...

God fm. Ja du det kan man kalla snöoväder. Kram

Geddfish ♥ sa...

Alltså 1995, det år på hösten som jag träffade min man till Pusselbit.
Jag har inget minne av ovädret. Kanske var jag för kär? Hihi.
Annars har jag bra väderkomihåg.
Ha en bra tisdag ;)

Herr Nilssons Fru sa...

Uch ja, inget roligt väder de där. Bättre med de vi har idag :)
Kramiz

Anonym sa...

Hejsan..Huva en sådan vinter vill vi väl inte ha igen,,får jag bestämma blir det vinter mellan Luzia och 13:ondagen..
Tack skulle nog Moa säga..Haé Kram.

TantGlad sa...

Ojojoj....vilket snöoväder. Ja vissa saker glömmer man alldrig.
Tack för det du berättar. Det var roande.

Fredagskram till dig.

Mita sa...

Jag riktigt kände av känslan med snöstormen som yr runt och drivorna som lägger sig. Snön ljudisolerar så det blir tyst runtomkring. Men ingen höjdare att vara ute på vägarna i sånt oväder. Tur ni kom hem välbehållna...
Kramar♥