Det känns att man inte är någon ungdom längre.
Jag håller på med att tapetsera och hoppar upp och ner på en stol.
Kan ju säga att så vidare vig är jag inte längre.
Men vad gör det så länge man har barnasinnet i behåll.
Här är tjejen som gärna åker till äventyrsland och leker.
Är det ett tävlingsmoment så ställer jag direkt.
Och jag kämpar för att vinna eftersom det bara är vinst som räknas.
Tyvärr eller tur så har barnen samma tävlingsinstinkt.
Nu har jag tagit kväll och fortsätter med mina väder i morgon.
Det är lite pyssel med snedtak och mönsterpassning.
Elsa hade varit en perfekt kvastkatt.
2 kommentarer:
Jag och Alex pratade om vighet igår. Jag talade om att när jag var yngre och gick i skolan höll jag på med gymnastik i många år och var riktigt vig. Kunde gå ner både i spagat och splitt, stå på händer och därifrån ner i brygga och upp igen mm mm. Han frågade hur vig jag är nu. Som ett kylskåp ungefär svarade jag och jösses vad han skrattade;)
Hoppa upp och ner på stolarna kan ge lite träningsvärk :)
Kram
Skicka en kommentar