måndag 1 oktober 2012

Minnen

Det är helt tomt just nu.
Luften har liksom gått ur mig.
Efter några veckor med väntan på begravningen så tar luften helt slut när den var över.
Glad är jag för den stora uppslutningen av anhöriga.
Förutom pappas 4 kvarvarande syskon med respektive var det så många av mina kusiner som också dök upp.
Och pappas vänner från Norge hade åkt den långa vägen även i år. 
Vänner som han och mamma hade från campingen i Strömstad.

Vi hade även i år en Borgerlig begravning. 
I stället för skovlar med mull läggs det 3 st vita rosor på kistan.
Ingen högtravande religiös musik utan sånt som minner om pappa.





3 kommentarer:

Mita sa...

Det brukar ofta vara så att när spänningen släpper och allt är över då kommer en stor trötthet och lägger sig som en tung filt över alltihop. Men samtidigt en skön trötthet och att allt gått bra...
Kram vännen**

Siita sa...

God morgon. Skönt när det är över. Har aldrig varit på en borgelig begravning, men det kommer kke. Varken jag lr gubben är med i kyrkan så. Kram

Petra sa...

Det är ofta så. Man håller sej flytande tills allt är över. Borgerlig begravning hade vi för mormor med.

Kramar